top of page

Maten som skyddar mot demenssjukdom

Demenssjukdomar är ett växande globalt hälsoproblem, med stora personliga, sociala och ekonomiska konsekvenser. En av de mest betydelsefulla studierna i detta område är den finska FINGER-studien, som undersökte hur olika livsstilsfaktorer, inklusive kost, påverkar risken för demenssjukdom och kognitiv nedgång.


Studien är banbrytande eftersom det är den första randomiserade studien som tittat på flera riskfaktorer samtidigt, inte en i taget. Tidigare studier har bara visat små resultat, men när man nu tagit ett bredare grepp går det att se tydliga resultat.



Äldre person bygger med en leksak

5 områden studerades

FINGER-studien, som står för Finnish Geriatric Intervention Study to Prevent Cognitive Impairment and Disability, är en av de mest omfattande studierna som undersöker sambandet mellan livsstilsfaktorer och risken att utveckla demens. Studien, som inleddes 2009, involverade över 1 200 deltagare i åldrarna 60 till 77 år, och syftade till att undersöka hur en kombination av kost, motion, kognitiv träning, kontroll av vaskulära riskfaktorer samt sociala aktiviteter och avkoppling kan påverka kognitiv funktion. Personerna i studien hade ökad risk för demenssjukdom, men hade inga tydliga minnesproblem. Deltagarna delades in i en interventionsgrupp som fick livsstilsåtgärder på flera olika områden enligt FINGER-modellen och en kontrollgrupp som fick vanlig hälsorådgivning under två års tid.


Så vad kom man fram till?

FINGER-studien visade signifikanta fördelar för deltagare i interventionsgruppen. På nedanstående punkter skilde de sig från kontrollgruppen:

  • Planeringsförmåga och problemlösning blev 83% bättre

  • Förmågan att utföra uppgifter förbättrades med 150%

  • Minnet förbättrades med 40%

  • Total kognition var 25% bättre

Dessa resultat tyder på att en kombination av hälsosamma livsstilsval kan minska risken för kognitiv nedgång och potentiellt förebygga demens.


Mat som skyddar

I linje med annan forskning fokuserade man mer på hela livsmedel och kostmönster snarare än enskilda näringsämnen. Studien betonade vikten av en balanserad och näringsrik kost. Fokus låg på följande aspekter:


1. Medelhavskost: Studien rekommenderade en kost rik på frukt, grönsaker, fullkorn, fisk och olivolja - alla nyckelelement i Medelhavskosten. Denna kost har visat sig ha positiva effekter på hjärnhälsan, främst på grund av dess höga innehåll av antioxidanter och hjärtvänliga fetter.

2. Reducerat intag av rött kött och bearbetade livsmedel: Studien betonade även vikten av att minska intaget av rött kött och bearbetade livsmedel, som ofta är höga i mättade fetter och natrium.

3. Fisk och omega-3 fettsyror: Regelbunden konsumtion av fisk, särskilt fet fisk som lax och makrill, rekommenderades på grund av dess höga innehåll av omega-3 fettsyror, vilka har kopplats till förbättrad kognitiv funktion.

4. Frukt och grönsaker: En hög konsumtion av frukt och grönsaker, som är rika på vitaminer, mineraler och antioxidanter, betonades också för att stödja hjärnhälsa.

5. Fullkorn och fibrer: Helkorn och fiberrika livsmedel rekommenderades för att främja god hjärt-kärlhälsa, vilket är viktigt eftersom hjärt-kärlsjukdomar kan öka risken för demens.

6. Måttligt intag av alkohol: Alkohol kan skada hjärnans struktur och funktion. Samtidigt har epidemiolgiska studier visat på kopplingar mellan ett måttligt alkoholintag och minskad risk för Alzheimers sjukdom. Detta ska dock tolkas med försiktighet då hälsofrämjande effekter kan tillskrivas andra ämnen än just alkoholen. Antioxidanter i rödvinet till exempel eller eventuellt att personer med ett alkoholintag har deltar i mer sociala aktiviteter skulle kunna förklara sambandet.


 

Andra viktiga livsstilsfaktorer som studerades i FINGER-studien

1. Fysisk Aktivitet: Regelbunden motion, inklusive både aerob träning och styrketräning, visade sig vara fördelaktig för att upprätthålla kognitiv funktion.

2. Kognitiv Träning: Kognitiva övningar och aktiviteter som stimulerar hjärnan, såsom pussel och minnesspel, rekommenderades för att hålla hjärnan aktiv.

3. Kontroll av Vaskulära Riskfaktorer: Hantering av blodtryck, kolesterol och blodsockernivåer är också viktigt för att förebygga demens. FINGER-studien betonade vikten av att regelbundet kontrollera och hantera dessa värden, eftersom de har en direkt påverkan på hjärnhälsan. Högt blodtryck och höga kolesterolnivåer, särskilt i medelåldern, har kopplats till en ökad risk för kognitiv nedgång och demens senare i livet.


4. Sociala aktiviteter och avkoppling: Socialt engagemang och att bibehålla starka sociala nätverk är andra viktiga aspekter som betonades i FINGER-studien. Social interaktion hjälper till att hålla hjärnan aktiv och kan minska risken för kognitiv nedgång. Mycket tyder på att få nära relationer har större betydelse än ett stort socialt nätverk. Att uppmärksamma och hantera mental hälsa är en viktig faktor. Stress, depression och ångest kan ha negativa effekter på kognitiv funktion, och det är viktigt att söka hjälp vid behov.


 

Implementering och utmaningar

Implementeringen av dessa rekommendationer i den bredare befolkningen ställer vissa utmaningar. Tillgång till hälsosam mat, möjligheter till fysisk aktivitet, och resurser för mental hälsa kan variera beroende på socioekonomiska förhållanden. Det är därför viktigt att folkhälsopolitik och samhällsprogram fokuserar på att göra dessa resurser tillgängliga för alla, oavsett bakgrund.


Långsiktigt perspektiv

Det långsiktiga perspektivet från FINGER-studien är att en kombination av hälsosamma matvanor, fysisk aktivitet, mental stimulering och social interaktion kan spela en avgörande roll i förebyggandet av demens. Även om det inte finns något garanterat sätt att förhindra demens, kan dessa faktorer bidra till att minska risken och fördröja början av sjukdomen.


Samhällets eller individens ansvar?

Förebyggande av demens är ett delat ansvar mellan individen och samhället. Medan individer kan vidta åtgärder för att förbättra sin livsstil, behöver samhällen och politiska beslutsfattare skapa en miljö som främjar och underlättar hälsosamma val. Detta inkluderar att tillhandahålla tillgång till hälsosamma livsmedel, säkra och tillgängliga platser för fysisk aktivitet, och resurser för mental hälsa.


Framtida forskning

Framtida forskning bör fortsätta att utforska sambandet mellan livsstilsfaktorer och demens, och ytterligare utvärdera effektiviteten av olika förebyggande strategier. Genom fortsatt forskning kan mer specifika rekommendationer utvecklas för att hjälpa individer att minska sin risk för demens-sjukdom och kognitiv svikt.



Bilder på bra nattmat


Slutligen

FINGER-studien har gett värdefulla insikter i hur en kombination av kost, fysisk aktivitet, kognitiv stimulering och social interaktion kan minska risken för demenssjukdom. Genom att införliva dessa insikter i både personliga livsstilsval och samhällspolitik kan vi ta viktiga steg mot att minska förekomsten av demens. Det är ett långsiktigt åtagande som kräver samordnade insatser från individer, samhällen och politiska beslutsfattare för att skapa en mer hälsosam framtid för alla.


Länk till studien i The Lancet


18 visningar

Senaste inlägg

Visa alla
bottom of page